jag är så feg, så jag viskar.




01.39 ringer telefonen. Det är S.
Han sa att han skulle försöka att inte ringa,
men även jag visste att han skulle inte lyckas.
Han är berusad och jag är nyvaken, även om de inte
kändes som jag hann somna eftersom jag la huvudet
på kudden bara några minuter innan.

Han pratar och jag lyssnar. Han säger så vackra saker
men en röst som får mig nästan till tårar.
De känns som vaknat upp i en hollywood film.
Jag tappar andan och mina svar blir inte mer än "Mm" eller "Okej",
för de är allt jag lyckas få ur mig.
Det känns som att få ström rakt igenom kroppen, och som
att de är det ända som faktiskt får hjärtat att slå.

Sen när han somnar, viskar jag allt jag egentligen inte
vågar säga. Jag är så feg, och han hör ingenting alls.
Sen lyssnar jag på de tunga andetagen tills längtan
gör så att jag spricker, så lägger jag på för att låta
tankarna ramla fritt och omkull för att somna med ett leende.


Nu har dagarna fyllts med en stuga mitt ute i skogen, utan
el eller toalett med the sisters och tillhörande pojkvännen.
Fiske, bingo, kladdkaka, och mys.
Sen en sväng till sschtan för en hål i örat idag också.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback