And when I lose myself I'll think of you.




Idag är en konstig dag. Riktigt konstig.
Väckren ringde 07.00, men jag tänkte "nej, jag skiter i de
här. Idag försover jag mig. Ja, de gör jag." Men när klockan
var 07.11, lyckdes den gömda mamma inom mig som jag
oftast ignorera få luft från någonstans för att säga "Du, allvarligt, skärp
dig. Nu kliver du upp. Seså. NU!" Och jag masade mig upp.

Väl på skolan ramlade jag runt i mina egna drömmar
och blev av med samhällkunskapen.
Sen skrev jag IG på e geografi prov, blev sur och ledsen,
deppade med C och APe för att bli på sprungen av B,
hjälpte honom att hitta han dom kallar "judepojken" och
sen lyckades jag komma hem för att bara domna bort.

Mitt kort som jag spärrat kom fram häromdagen *tummen upp*.
Måste jag ändå vänta en evighet på ett nytt.
Jag suger på att leta. Det är så.

Och jag har lyssnat på Tokio Hotel - Monsoon non-stop
i flera timmar nu. Jag vet inte varför. Men just idag, är den så sjukt bra.

Nu ska jag hämta andan som han just tog ur mig
och sedan cykla på danträning.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback