Det är fredag. En helt vanlig fredag.
Jag vaknar av att S väckarklocka ringer.
Han väcker mig igen sen och säger att han går.
När han stänger dörren, hör jag Ilona gny ynkligt
där hon sitter på hallmattan. När hon sedan kommer
och kryper ner hos mig i sängen, ser på mig med ledsna
ögon säger jag att jag förstår.
Jag ligger kvar och halvdrömmer om chiwawor och
oändliga mängder snö.

Sedan kliver vi upp och tar en lång promenad.
När vi kommer hem gör jag frukost till oss.
Aprikoskräm och filmjölkslimpa. Hundmat och meat sausage.
Nu ska jag snart springa ett ärende och försöka städa här lite.

Det är en helt vanlig fredag.
Och jag fascineras över hur enkelt allt blir vardag.