Can I sleep on your shoulder? Whisper sweet words in my ear.
Jag och C firar första advent med att
baka lussebullar och pepparkakor, och
dricka julmust. Vi är inte världens mästare
kanske, men det funkar.
Det var fint. Riktigt, riktigt fint.
Jag somnade igår när jag pratade
med pojken i telefonen.
Det var fint, att somna så. Som om han
låg hos mig och viskade.
Vaknade halv fyra med ljuset på, tvn på låg volym
och telefonen fortfarande tryckt mot örat.
Idag pratade vi i 2,5 timmar.
Han är så fin.
Jag tappar andan när han viskar att jag är vacker.
Och om du var vaken, skulle jag ge dig allt det där
Jag är konstant trött, vaccinet suger.
Snurrat runt på stan med C idag, riktigt underbart.
Sedan middag med NL. Borde verkligen träffa den grabben
oftare. Det här är bara löjligt.
Ike har åkt hem också, så de är lugnt på bygget igen.
Nu ska jag lägga mig i sängen och titta i taket.
Tänka på honom. Längta och vänta på honom.
Imorgon ska jag och C baka.
Det kommer blir asbra!
you feed my heart, you keep me breathing
Hemma på berget, i en risig lägenhet.
Fick sova till åtta imorse, och ingen förstår
hur löjligt underbart de är.
Sen blev de till skolan, ta spruta och sen bussen.
Varit hos E. Druckit glögg, spelat fiskspelet, käkat våfflor,
lyssnar då dålig techno musik, myspys med kattunge och skrattat.
Är hundvakt till Ike tills imorgon.
Det går bra hittils, dock suger de att gå med båda
i koppel ute. Det sliter åt olika håll och de är ingen ordning.
Nu ligger de och sover, och de är musik i mina öron.
Jag har varit duktig och städat.
Nu värker min arm och jag är trött.
Funderar på att krypa ner i sängen, imorgon blir de
att shoppa julklappar med C! Astaggat.
I've got a man crazy for me, he's funny that way
Idag, var en bra morgon.
Mina kläder var fortfarande blötta från gårdagen, men
det var okej, för jag fick sova en timme längre (sovmorgon! <3).
Det regnade inte när jag gick ut.
Och det fanns fil och flingor att äta till frukost.
Mitt hår var samarbetsvilligt, och jag hade tid att
titta på nyheterna en stund.
En helt perfekt morgon, alltså.
Jag känner att mina krav sänks, sedan bebis kom.
Men, jag älskar henne ändå.
Förövrigt, när jag gick i vinden och lyssnade på
musik, från mitt headset till mobilen, i bara en hörlur
(eftersom den andra inte funkar) så dök Billie Holiday
upp som den kära gammal vän hon är.
Jag tänker mig en källarlokal, rökig och mörk. En pub i det tidiga 50-talet
i New York. Hur hon sjunger i en raspig mic och i bakgrunden
spelar en man piano.
Om jag levde samtidigt som henne, hade jag friat.
and I reach out and I touch you
Har varit ute och gått med bebis i spöregn.
Hon kastar sig i vattenpölar och lera, sliter med all kraft
i kopplet och springer runt mig kontrollerat.
Jag är kall, blött och trött så tålamodet blir
frånvarande. Väl hemma fnyser, mumlar och
kastar jag av mig skorna. Gå raka vägen till duschen.
Sen dricker jag cola i pyjamas, och de tröstar.
Och nu sover hon här intill så snällt.
Jag drömmer om framtid och hans
ansiket som bregraver sig i min hals.
Att vi kunde dricka te, prata och skratta hela natten.
För att somna med rosiga kinder på mjuka kuddar.
Je l'ai composé spécialement pour toi
Jag skulle vilja dra honom intill mig nu.
Känna hans andetag.
Och sedan låta honom hångla upp mig mot en vägg.
Jag är så love drunk att det är patetiskt.
Och jag avskyr språkhistoria, så jag går gärna hem nu tack.
Gömmer mig under täcket, och låtsas att jag inte finns en stund.
Note to self:
Carro är världens bästa
take my hand, let's just dance
Stundtals, känner jag ingenting.
Hjärnan, hjärtat och alla vener känns lokalbedövade.
Det är bara jag. Som andas i ett tomrum.
Andra stunder, har gråten och oron hög kontrast.
Sönder bitna naglar, spänningar över bröstet
och rastlösheten bryter lös.
Bara att se tårarna bränna bakom ögonlocken på andra,
gör att min kropp hulkar sig och gråten exploderar inifrån.
Jag vill ringa honom. Vill be honom att säga åt
mig att inte oroa mig, för jag kan inte andas,
lindar in mig i bomull och lakan och kväver ett skrik.
Istället somnar jag med en liten kropp i famnen,
och en valps hjärta som slår intill mitt.
Medans jag önskar att någon bara kunde ge mig en käftsmäll
så jag kanske skärper mig.
you’re the perfect lullaby
Det blir så. Jag behåller Ilona.
Jag vågar knappt säga det högt, för
då är jag rädd att någon ska ångra sig och
ta henne ifrån mig.
Min bebis. Min lilla, lilla bebis.
Hon är så fin. Även om hon väcker mig klockan
sex varje morgon och hittar på dumheter ibland så
mitt tålamod inte räcker till.
Trist att hon inte får följa med till söder.
Skulle vilja att pojken fick träffa hunden, tror de
skulle bli asbra. Som allt annat med honom.
And it's only you, who can turn my wooden heart
Om jag sluter ögonen, är jag tillbaka på en
varm buss, med hunden i knäet som halvsover,
och Hinder - Bed of roses i lurarna och ingenting
annat finns. Jag stryker hunden sakta över huvudet
och jag ignorerar gubben som försöker skrika något
arbaiska, och de finns bara vi. Just då.
Saknaden värker och bultar.
Om jag kniper ihop ögonen, så ser jag hur vi pulsar igenom
snön, hur hundarna dansar och stuttsar igenom morgonsolen.
Mamma går bredvid och vi pratar om allt och ingenting.
Det är en tidig lördagmorgon, och jag önskar att jag kunde
ta en bild, en perfekt bild. Vi är lite rosiga på kinderna, men
ingen av oss fryser.
Jag önskar han var här. Han kunde dela just de här med mig.
Och jag försöker. Försöker blunda. För att inte jag ska vara trött efter
att ha burit möbler hela dagen, ha en hund som käkat vägglim
och ringt och gråtit efter mamma som varit på firmafest.
För jag vill inte att de ska var jag just nu.
Jag vill ligga på hans arm, så han kan strycka mig över håret.
orden räcker inte till..
Jag drömmer om en liten stuga vid havet,
där jag kan skriva av mig allt, vid en skrivmarskin
med slitna knappar.
Jag drömmer att jag och hunden springer mellan
det stora stenarna, skrattar och kastar pinnar.
Att han har eldat i kaminen när vi kommer hem
och gjort kaffe, som vi dricker tillsammans med
biskiverna han bakat, bara för att han vet hur mycket
jag älskar dem.
Hur han tar mig i handen och säger att jag är den bästa
han någonsin haft. Och att jag somnar tryggt intill honom
till den där jazzlåten båda han och jag älskar.
Om idag inte var en ändlös landsväg.
Jag har börjat uppskatta våra tidiga
promenader igenom gryningsljus och sovande städer,
med duggregn och blött gräs under fötterna.
Och vi har insett att vi bär hjärtat på utsidan kroppen,
och rädslan gör att öronen dånar av ett instängt skrik,
så vi inte hör allt de vackra.
Och varje mil känns längre, varje sekund mer ensam
och pulsen slår så sakta.
Jag skulle kunna ge allt för att få känna dig röra mig nu.
Att höra din röst, som lugnar det orkan som åker
omkring på insidan bröstkorgen.
I huvudet sjunger Nationalteatern och jag dricker ännu ett glas oboy.
I'd sell my shoes, to be alone with you
Ilona följer med hem till North Sea på fredag.
Kommer bli spännande, på så många olika plan.
Hon är väldigt fin, och jag skulle vilja behålla henne.
Men jag har redan en hund, och jag vet inte vad S skulle säga.
Just nu diskuterar vi julklappar igen, och
jag har ingen aning om hur de kommer sluta egentligen.
Men, de blir bra. Asbra. Dock är jag liiiite nervös.
let's sneak out of this party
Jag har en liten bebis hemma hos mig nu.
Ilona heter hon och är en rottweiler.
Hon är fin och tycker om att sova i min soffa.
Och jag skulle kunna kapa av min arm för
att han ska hålla om mig och säga att de ordnar sig.
Viska mitt namn och gömma ansiktet i
min hals..
I felt you in my life, before I ever thought to
Jag har skrapat ihop till tre timmars jobb.
Legat med min sidekick under ett kyrktak och
pratat om allt som gör ont inuti och planerat
resa till frankrike, där problemen inte får följa med.
Firat storasysters födelsedag som är imorgon,
med väldigt mycket kakaor, tårta och pizza med
med min storasysters vänner plus min sidekick.
Inatt åkte vi igenom landet i en liten bil och
pratade framtisdrömmar för att krascha i
min extra säng och se "Linas kvällsbok" för jag vet
inte vilken gång i ordningen.
Om livet tog emot innan, så är jag nu bara tom.
Känner mig som ett skal, med inget på insidan.
Bara tomt.
jag vill att du ska se, för jag vill inte förlora dig
När du ser på mig, skulle jag vilja veta vad du ser
och vilka tankar som åker virr varv bakom
dom vackra ögonen som jag ständigt är nära att drukna i.
Du vet inte hur farliga dom är, de ögonen,
hur farliga de alltid varit, ända sedan första
gången de såg på mig igenom den dataskärmen.
Du säger att jag borde få se allt som du inte kan sätta ord på,
och det önskar jag också, där jag håller för öronen och
saknar den ryggtavlan, att få dra fingertopparna över den.
du är min renaste tröst
Idag har jag stått i talarstolen i kommunfullmäktigesalen
i stadsbibloteket och talat inför FN:s generalförsamling och varit
väldigt arg. Så arg att jag glömde vara nervös, glömde att det var
minst 70 pers framför mig och glömde att man kanske inte kan säga
hur som helst. Men vi vann, så jag är nöjd.
Nu ska jag äta popcorn och bara älskar att ligga i en sliten
soffa i en röd villa på landet, där det är minst
36 grader inomhus och drömma om fina skor
som jag kan dansa runt på gator och torg i, dagen
i april som vi längtat efter sedan sommaren.
På måndag blir jag fostermamma till en
sju månaders roweiller valp, kommer bli intressant.
you’re my soul, my reason
Det går verkligen upp och ner just nu.
Jag dansar över gatorna när jag pratar
i telefonen och folk tittar snett, går igenom staden
i novemberkylan och skrattar för
högt inne på pressbyrån med en latte i handen.
Skrattar till tårar med vänner över ingenting, har
världens finaste middagar och slö tittande på tv, där
allt bara får vara som det är.
För att sedan någonstans falla ihop på hallmattan och säga
att nu blir det inte mer. Att vakna och kliva upp, göra sig
i ordning, men sedan krypa ner i sängen igen och viska
att man inte vill.
Men jag ska fixa de. Rycka upp mig, ta mig i kragen
och fyllas med kreativitet igen. Snart. Men inte just nu.
Kom just hem från biomörkret, popcorn, för stor läsk,
gamla vänner och en väldigt fin film.
Borde faktiskt falla in i sömn, men istället ligger jag vaken
och viskar alla svåra ord till dig.
Jag har aldrig viskat dem så, har aldrig vågat uttala dem
på de här viset och hjärtat slår dubbla slag som ekar av
du kommer stanna. En lång, lång tid
Så hjärtat, kom och lägg dig här bredvid
Jag har huvudvärk och min säng är min
eviga längtan dagarna som passerar.
Det är stressigt, hektiskt och jag drömmer om att
komma hem till nybaka muffins och någon
som ordnar frukost.
Jag saknar honom, och ringer och stör honom
på jobbet, fast jag känner mig dum.
Men jag måste få höra hans röst när livet tar emot,
känna hur han väcker skrattet i mig, så jag håller mig kvar,
även när jorden snurrar fortare än den brukar.
I'm thinking about you all the time
1 månad och 19 dagar. 49 dagar.
7 veckor. 1176 timmar. Tills jag får hålla din hand,
höra dig viska godnatt, känna dig dra mig intill dig,
somna intill dig, höra dig säga mitt namn, kalla
mig "hjärtat" eller känna hur du ger mig den där
sockerdrickskänslan.
Kan någon berätta för mig hur jag ska överleva de?
i miss the way you kiss
Det var väldigt nära att jag stannade i sängen imorse.
Men några få minuter innan jag behövde gå, så klev
jag faktiskt upp, men de krävde mycket övertalan.
Och tur var ju det, för C och jag hade äventyr
efter skolan med myrorna och Willys.
Dock krånglade bussen väldigt mycket och jag
var mest kissnödig, gnällig och höll på att explodera.
Men de blev fint ändå, men middag och allt.
Jag drömde i helgen att S och jag hade hus, väntade barn
och att han var otrogen med grannen, och när jag går
igenom natten, i tystnaden, med fruset gräs under fötterna,
påminns jag om alla rädslor och allt jag våndas över.
Sen börjar jag grubbla i julkappar istället och försöker
att inte tänka på det där, och bara minnas hur han tittade
på mig och sa "Älskling, jag är din, tills du tröttnar"
let's spend tonight on top of the world..
Det är bestämt. Det blir nyår i södra delen av sverige.
Jag ser fram emot det väldigt mycket, men skakar samtidigt
i knäna av nervositet.
Och the big thing är, vad ska jag ha på mig?
Jag vet inte. Jag har hundratals förslag.
Sen ska jag skrapa ihop pengar för att ta mig dit,
men det går ju lösa med att tigga på gatan i värsta fall.
Nu ska jag försöka få mamma att kliva ut sängen, så vi kan äta
frukost, innan jag behöver vara hos storasyster för att
klippa håret! Astaggat.
eller så kan vi äta glass och hångla?
Tillbaka i North Sea och just klivit in genom
dörren på våran röda villa ute på landet.
Här är allt lika stökigt och utan ordning som de ska vara.
Och imorgon ska jag upp aptidigt och de uppskattas icket!
Men, men, vad gör man inte..
I mitt blåa, söta och fruktansvärt kaotiska flickrum finner jag en
present: en plånbok i metall. Kanske ska försöka att använda
den iaf, så folk ser att jag inte är slarvig.
Jag har bara sån otur ibland, när de faller sig.
Jag taggar iaf att klippa mig på söndag! Ja tack.
Åh, kom och ta med mig ut inatt.
Jag har försökt bränna världens finaste skiva
och gjort fotoprojektet klart, men mycket möda.
Jag har druckit flädersaft och drömt om att sätta mig i en
bil och åka 58 mil ner till söderlandet.
Ibland tror jag de är tur att jag inte har en bil, för
då skulle jag bränt den där skiva och åkt inatt. Sedan
skulle jag stå på hans tröskel klockan sex på morgonen
och säga "Förlåt om jag väcker dig såhär, men jag måste
bara få se dig. Jag måste bara få dra dig intill mig, och viska
att jag älskar dig"
Imorgon åker jag hem.
Och helg är fylld till bredden, och
jag ser ingentingstans där jag ska hinna vara ledig.
Jag bara ligger här.. blundar, andas och saknar dig.
Sovmorgon till 12.10, ja tack.
Speciellt om eftersom jag och S pratade
i telefon in på små timmarna.
Jag kom på mig själv med att bara lyssna på
hans andetag igenom brusandet i mobilen,
och jag saknar dem intill mig.
Gjorde matteprov idag, och KOMVUX HERE I COME!
Tur att de inte är så långt, ligger ju i samma
byggnade nu.
Och inte kunde EF va med mig som planerat,
och inte kunde NL laga min cykel och E är i fel
sida sverige. Kul att alla som brukar klaga på att
vi aldrig ses, dissar mig när jag faktiskt har tid.
Nu ska jag chilla innan de är dags att skriva
ihop något till fotoprojketet, äta kyckling och pommes
och strunta i att städa för att dricka kaffe på balkongen.
protège-moi, protège-moi
Sedan förra året började jag och min sidekick
prata om att åka till Frankrike en vacker dag.
Vi pratade om att tågluffa runt i landet.
Dock så på sommarlovet kom vi överens om
att nog skulle åka dit och bo hos en värdfamilj
istället, kanske jobba eller plugga.
I mars ser det ut att bli en många vackra dagar.
Min sidekick har nämligen bestämt sig för att åka till
frankrike i fyra veckor och plugga och nu planerar vi
att jag ska dyka upp när utbildningen är klar, och så
ska vi göra Paris osäkert i en vecka eller sådär!
Glida runt, gå på café, shoppa, snurra runt,
fota, njuta av att bara andas, se allt man missar när
man är där första gången och springer runt i stress
för att hinna se allt. Åh, jag är taggad. Får se om ekonomin går ihop.
Nu vill jag sist bara hälsa Lars-Stefan, (innan jag flyr från kommunikationen
till skolans bästa toalett!) att jag överväger starkt att färga håret
rött, men ja, det får tiden utvisa. Först ska de klippas!
And the flowers fell out of her hands
Igår sprang jag till skolan i motvind
med en knäckebrödsmacka i handen,
som jag försökte förbrilt få i mig.
Det här präglade hela dagen och ingenting
gick som de skulle.
Dagens slutade i soffan med kaffe,
godis och framtidsdrömmar.
Jag vill ta studenten nu. Nu. Åh, längtar.
Dear Santa, I'm sorry I haven't written in a while
Men det har varit mycket du vet.
Iaf, de här är vad jag önskar mig;
Och även ett körkort, en nyrenoverad trea med
relativt låg hyra och en Mustang från 1965
med världens bästa stereo.
Men jag det sista nämnda vet jag är omöjligt, så du behöver
bara koncentrera dig på bilden.
Tack på förhand!
Iaf, de här är vad jag önskar mig;
Och även ett körkort, en nyrenoverad trea med
relativt låg hyra och en Mustang från 1965
med världens bästa stereo.
Men jag det sista nämnda vet jag är omöjligt, så du behöver
bara koncentrera dig på bilden.
Tack på förhand!
I'd rather dance with you.
Jag fattar inte.
Jag skyller på att jag inte sovit något inatt.
Gråter. Gråter. Kära nån.
Jag är officiellt den löjligaste på denna sida universum.
Och nu klarar jag inte att sitta upprätt för mig rygg sviker mig.
Så jag ska dricka förmycket treo, ligga i sängen
och lyssna på mina nya playlist, den bästa att deppa till.
Om man skulle ringa nu, och viska sådär som bara
han kan, så skulle mitt hjärta explodera.
Och då försöker jag inte ens vara rolig.
You don't have to stay forever, I will understand.
Vilken skitkväll.
Jag har stressat som en idiot, krånglat med
bussar, kommit vilse och yrat runt i hela freakin' stan.
Någonstans fick jag en latte och en bulle, typ de som gjorde
att jag överlevde.
Nu har man kommit in genom dörren,
duschat, bytt till pyjamas för att inse att
man måste klä på sig och gå ut igen, suck.
Imorgon är de franska prov och har jag pluggat?
ehm.. hm.. NEJ. Bajs.
Dock ska jag och C ha världens finaste kväll
imorgon, så de kommer bli asbra. Jag taggar.
Jag saknar honom.
Jag saknar varje sekund med honom.
