F-A-N-tastiskt. Jag lägger mig allvarligt ner och dör nu.
Jag orkar inte. Livet kan gå och ta sig någonstans.
Så dfhdshakljf.. Fyyfn...

Nä, nu åker jag till Borlänge. Hejdå.

Igår gled jag på stan. Hämtade ut
nya glasögonen och shoppade morsdagpresenter.
Glasögonen, det ser ut som pappas glasögon som han hade när han
träffade mamma. Riktigt charmigt.
Idag blir det att hänga på Cafeét, pizza och sen dra ut i natten.
Jag och flickorna ska ut och dansa. Jag är sjukt taggad.

Det är sådär nu, att man springer fast luften gått
ur för flera hundra meter sedan. Fötterna hamrar mot
asfalten och armarna domnar. Passerar människor
som höjer ögonbrynen och bröstkorgen värker.
Ögonen, svetten rinner och jag har sovit för lite för
att springa såhär men jag måste hinna.
Jag måste hem. Snälla, jag vill bara få komma hem.

Kommer fram exakt i rättsekund och dör av ett asmaanfall
när busskortet är stämplat.

Det är såhär nu, fem dagar kvar tills allting
måste vara klart. Man springer, fast man kroppen
gav upp längesedan, för man måste bara hinna.
Måste bara fixa det här. Jag vill bara fixa det här.

Jag staplar temuggar ovanpå varandra
och lyssnar på regnet.
Skriver uppgifter och drömmer om saker
jag inte har råd med. Det är ingen tid kvar
och jag skapar spelningslistor, skriver inbjudningar
och planerar varje sekund.
Har huvudvärken från underjorden och saknar.
Lyssnar på halvkass svenskrapp och skjuter upp.
Grubblar, kokar mer te och försöker plundra min spargris.
Har fönstret öppet och väntar på att något ska hända.

Jga sitter just nu på mammas jobb.
Har suttit här i en timme nu.
Har ett eget kontor och känner mig allmänt lite häftig.
Ska nämligen ner till stan senare idag och införskaffa
nya glasögon! Så fram till dess ska jag försöka
komma ikapp med en del skolgrejer jag skjutit upp.

Nya glasögon, sjukt taggat.

Fina saker just nu:

Vi är där. Maj är här, månaden som ska döda oss alla.
Det är nu det gäller, sista månaden innan studenten.
Det är nu allting ska vara klart, det är nu allting ska in,
det är nu det avgörs, hela din framtid.
Jag har fasat sedan i agusti.

Men, nu kör vi. Bara vi tar oss igenom det här.

Så jag springer omkring som en idiot,
sitter upp och gör skolarbeten till 00:46, skriver ut projektarbetet
i 100 minuter, kommer försent, dricker loka och ordbajsar
ett betygsavgörande arbete i historian, erbjuder mig att skriva
ett reportage, grubblar över en krönika, försöker förändra
en novell för att ge mig ett högre betyg utan att behöva
börja om och försöker lösa hela den här redovisningen av projektarbete
samtidigt som jag funderar på när jag ska hinna rätta enaktaren.
Sedan har vi ju oron över prövningarna som ligger och gnagger sönder hela min insida.

Livet alltså, min vänner.


(Allt detta, gör att det är väldigt stillastående här.
Sedan håller S på att pilla ihop en total förändring
för den här bloggen. Det kommer bli asbra!)