Jag landar i Uppsala, bara 40 minuter sen
och blir upphämtad av den finaste grabb jag vet.
Jag är trött efter ha delat vagn med fyra rastlösa killar
och en jagärsåkäridigattjagvillpratameddigitelefonvarjevakenminut-tjej
som tog noll hänsyn till att klockan var halv fyra på morgonen.
Så jag svamlar. Han har med sig en cola och en snickers.

Vi åker till hans föräldrar, slöar, sover lite,
ser Linas kvällsbok, äter Kina/thai, har världens minsta julafton
och ser lite mer tv. Mys. Kaffe, mmm, kaffe.
Jag får en filt, precis vad jag önskat. Nu kan jag äntligen
officiellt ge Ilona den mamma jag köpte på Jysk när jag
flyttade hemifrån. Hon får en julklapp också som hon ska
få öppna när jag och S kommer hem till dem.

Sen, mitt i själva natten typ, åker vi hem till Borlänge.
Här spenderar jag dagarna med att dra fötterna iklädd
mina rosa långkalsonger och göra inte direkt någonting,
medans S är på jobbet. Tittar på barnen som åker pulka i
den skrattretande lilla snöhögen utanför och läser bloggar.
Pillar på projektarbtet och diskar. Det är otroligt skönt.
Det här är allt jag lyssnar på.

Sist men inte minst, vet ni att jag fått tvåhundra mail på sex år?
Lagom tragiskt om ni frågar mig.