Är det bara jag som tänkt på att något är fel
på Alex Schulmans senaste boktitel, mer än att
den bara är allmänt löjlig?
"Att vara med henne är som att springa uppför en
sommaräng utan att bli det minsta trött"
Uppför? För mig är en stor öppen plan, platt yta.
Kanske bara är jag då.