All the truth that I needed was right there in your smile.



Ljustakarna är uppe och stjärnan i fönstret
till mitt flickrum också.
Det börjar kännas som jul.
Vi äter torkade fikon, julskum och dricker julmust, som alltid.
Jag har insisterat på nytt julpynt (alltså något överhuvudtaget)
i år, men ack nej.
Och jag överväger tanken på att springa på någon lågpris affär
till veckan och köpa något, men jag vet inte.

Jag ligger på sängen, i mitt svala rum och lyssnar
på min gamla Robyn skriva.
Drömmer, saknar, och värker efter honom.
23 freakin' dagar kvar.


Nu ska jag börja packa ihop mina och
Ilonas saker. För snart bär de av till bussen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback