I will never see the sky the same way

Igår kväll ringde en ledsen och rädd pojke till mig.
Jag har inte hört av honom på länge och hör direkt
på honom att något är fel när han säger "Har du tid?".
"Ja, såklart. Vad är de?" blir mitt svar och jag lyssnar.
Jag lyssnar när han berättar om allt som hänt och allt
som skrämmer honom. Jag säger inte så mycket och de
finns ingenting jag kan göra. Men han låter lättad när
vi lägger på en stund senare.

När jag sedan kryper ner i en famn där jag känner
mig trygg, tänker jag att våren är antingen en
uppåttjack eller en ångestbomb.
Och jag hoppas att vi alla ska få vår uppåttjack snart.

Idag har jag varit hemmafru medans S har jobbat.
Jag har vandrat runt i hans mjukisbyxor och gamla
postentröja som jag fått, diskat och tvättat våra kläder.
Ilona har sprungit runt på baksidan, lekt med sina leksaker
i leran och våldgästat grannarna. Köpte henne en löplina
igår, typ mitt bästa köp den här månaden utöver S födelsedagspresent.
Redigerade lite bilder också och struntade i att skriva på franskaredovisnigen.

Nu har vi ätit american pizza och S har somnat på soffan.
Jag ska nog fortsätta att redigera lite bilder, sedan väcka
pojken så vi kan äta glass.
Förövrigt har jag fallit tillbaka i mitt Snow Patrol beroende.
Har ni någonsin tänkt på hur bra You're All I Have är?





Kommentarer
Postat av: Anonym

Lyssna på Make This Go On Forever.

Det är den bästaste.

2010-04-10 @ 23:46:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback