Jag har en kolibri innanför min bröstkorg.

Hur man får vintern att verka lite vackrare,
mindre deprimerande och mindre ångestfylld;



Och om det ändå skulle vara lite tungt, kämpigt och besvärligt,
har jag hittat ett bra recept på hur man botar sitt småsorgsna hjärta.

Fortsätter jag bota min ångest och min stress med en kväll
med storasyster, med att träffa T, prata skvaller
och att köra fast med bilen.
Att drömma om Paris och att spriga gator upp och gator ner
i ett bekymmerslöst liv. Att komma hem och vara fylld med
annan luft i lungorna, pirr och historier som kan berättas tusen gånger.

Min arm är trasig. Inlindad i bandage och tigerbalsam.
Jag känner mig som en gnälligt och ledsen unge.
Måste gå till sjukhuset och beklaga mig över mitt liv.

Nu; Krypa ner i min säng, sakna, sakna, sakna honom
och sova många, många timmar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback