Det är fjärde dagen det stormar. Inte bara
inuti och runt om mig, utan i hela The Big City.
Och det gör mig fruktansvärt trött samtidigt jag
drunknar i allting som borde vara gjort.
Hösten är lika vemodig som den alltid varit.
Men glädjer mig åt en fyradagarshelg och
tröstar mig med att kasta pengar på en
gravlaxmacka från himlen.