Här har tiden stått still, fast livet har sprungit fram
med lätta steg i en rasande fart.
Vi åkte till Stockholm över en dag, såg Linkin Park (mitt hjärta alltså),
sov för lite, åkte bil tillbaka till Umeå, hade en fin kväll, jag sov förlite
igen, drog på champagnefrukost och sen kom studenten.
Jag var lycklig och allt kändes overkligt.
Sen åkte jag hem, fikade och hängde med alla mina finaste
som var där, för min skull (återigen: min hjärta alltså).
Sen vart det studentfest och bakisdagen efter det.
Allting var precis så fint som de borde.
Dag två efter studenten hyrde vi (jag och S) ett släp, tömde lägenheten
på allting som inte var mamis och papis, sen bar det av till vad som
kommer att bli mitt nya hem.
Flyttkaos några dagar tills det var dags att fira midsommar med släkten
och fira min morbror som fyllt 50! Så de bar upp till Malå.

Nu ligger jag och hunden i gräset hos mamma och pappa.
Igår tömde vi det sista och städade ur lägenheten.
Jag sa adjö till staden som i tre år varit mitt hem.
Det kändes lite sorligt, men samtidigt finns det nya äventyr att uppleva.
Jag är sjukt taggad.

Det kommer nog fortsätta att stå still här en stund.
Men de blir bättre sen, lovar.