Vi är där. Maj är här, månaden som ska döda oss alla.
Det är nu det gäller, sista månaden innan studenten.
Det är nu allting ska vara klart, det är nu allting ska in,
det är nu det avgörs, hela din framtid.
Jag har fasat sedan i agusti.

Men, nu kör vi. Bara vi tar oss igenom det här.

Så jag springer omkring som en idiot,
sitter upp och gör skolarbeten till 00:46, skriver ut projektarbetet
i 100 minuter, kommer försent, dricker loka och ordbajsar
ett betygsavgörande arbete i historian, erbjuder mig att skriva
ett reportage, grubblar över en krönika, försöker förändra
en novell för att ge mig ett högre betyg utan att behöva
börja om och försöker lösa hela den här redovisningen av projektarbete
samtidigt som jag funderar på när jag ska hinna rätta enaktaren.
Sedan har vi ju oron över prövningarna som ligger och gnagger sönder hela min insida.

Livet alltså, min vänner.


(Allt detta, gör att det är väldigt stillastående här.
Sedan håller S på att pilla ihop en total förändring
för den här bloggen. Det kommer bli asbra!)